Sju arkeologiska lager vid Tavastgatan

NYHETER | Publicerad: 10.8.2017

Museet Aboa Vetus & Ars Nova har slutfört de arkeologiska utgrävnings- och övervakningsarbeten som gjorts i källaren av kontorsbyggnaden ”Konsulinnan”. Byggnaden delar tomt med museet och står i hörnet av Tavastgatan och Nunnegatan. Bland fyllnadsjorden hittades strukturer, byggavfall och föremål från flera sekel. De avtäckta strukturerna dokumenterades och de upptäckta föremålen tillvaratogs. Utgrävningens metod var single context method med hjälp av 3D-dokumentering. Utgående från dokumenteringens resultat gjordes även en 3D-animation.

Konsulinnan byggdes på 1830-talet. Tomtens tidigare skeden har varit relativt okända fram tills de nu utförda utgrävningarna som bidragit med ny kunskap om platsens historia. Utgrävningsplatsen är särskilt relevant tack vare att den är arkeologiskt välbevarad. Arkeologiska övervakningar av arbeten som utförs med grävmaskin brukar i allmänhet inte resultera i upptäckter av byggnadsrester i flera olika lager. Under Konsulinnan lyckades man däremot identifiera åtminstone sju bevarade arkeologiska lager.

Tidigare forskning har visat att området varit kontinuerligt bebott sedan 1300-talet, och att området på 1600-talet beboddes av tysktalande storborgare. Området delades ända fram till 1800-talet av en trång tvärgata. S:t Nicolai gillesstuga antas också ha stått på tomten under medeltiden.

De äldsta strukturerna från medeltiden

Ett stort antal trästrukturer dokumenterades i de medeltida kulturlagren. Årsringsprov togs från väggar och stödstrukturer av dessa stockbyggnader. De äldsta proven daterades till 1200-talet. Dessa hör till de äldsta dateringarna av bebyggelse i centrala Åbo. Även i andra delar av Aboa Vetus område har det gjorts dateringar till 1200-talet.

Stadsbränder och konflikter

Efter träbyggnader har man byggt åtminstone ett stenhus på tomten, antagligen på 1500-talet. Den stenbelagda tvärgata som löpte invid huset gjordes också under 1500-talet.

1500–1600-talen var en tid av många stadsbränder och konflikter i Åbo. Detta syns också i resultatet av utgrävningarna, bland annat i de utbrunna resterna efter en stockbyggnad. Det enda stenhuset som kunde observeras under utgrävningen tycks också ha rivits som en följd av skador efter dessa händelser. En stor sprucken kanonkula från 1500-talet säger kanske också någonting om denna tids oroligheter.

Färre fynd efter Stora ofreden

Under Stora ofreden (1713–1721) har Konsulinnans tomt antagligen blivit öde och förstörts. Bara enstaka ryska mynt vittnar om denna tidsperiod. Under utgrävningarna hittades färre föremål från denna tid än vad som upptäckts i tidigare lager.

Under 1700-talet ändrades området till en innergård genom vilken en förnyad stenbelagd gata löpte. Mot slutet av seklet täcktes denna tvärgata över av jord. Två gårdsbyggnader byggdes i gatans riktning före Åbo brand 1827. Bland föremålsfynden från denna tid finns till exempel kritpipor importerade via Holland samt kinesisk porslin.

Tredimensionell dokumentering i arkeologisk forskning

I samband med arkeologiska utgrävningar förstörs de över yngre lagren i och med att djupare lager grävs fram. I utgrävningarna vid Konsulinnan tillämpades en tredimensionell dokumenteringsmetod. Med hjälp av metoden har det varit möjligt att dokumentera de avtäckta lagren på ett nytt sätt.  3D-dokumenteringen, som använder sig av fotografier, gör forskningen snabbare och möjliggör en mycket exakt analys av fyndmaterialet. Metoden bidrar också med nya alternativ för presentation av materialet. Med hjälp av 3D-metoden kan man producera till exempel fotorealistiska animationer om utgrävningens olika skeden, och betrakta utgrävningsområdet ur ett fågelperspektiv.

Den arkeologiska övervakningen genomfördes i samband med pålningen av museets kontorsbyggnad. I samband med pålningen avlägsnades fyllnadsjord från källaren. Byggnaden, som kallas ”Konsulinnan”, färdigställdes runt decennieskiftet 1830. Huset har byggts ut i flera faser åren 1878, 1895 och 1940. Byggnaden har ett högt arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde och är belägen på en framstående plats. Byggnaden tillhörde släkten Rettig från och med 1848. Namnet Konsulinnan fick byggnaden efter sin sista invånare, konsulänkan Anna von Rettig.

Videoproduktion: Aboa Vetus & Ars Nova -museet

Manus, 3D-modeller och röst: Kim Krappala
Bild och ljud: Teemu Tuovinen
Bildbehandling: Jari Nieminen
Stadsvy: Google Earth