Konsulinnans skatter – Arkeologiska fynd från museets kontorsbyggnads källare

NYHETER | Publicerad: 8.6.2016

Aboa Vetus & Ars Nova gör under den här sommaren arkeologiska undersökningar i museets kontorsbyggnads källare. Övervakningsarbetet hör till byggnadspålandet, i vilkets samband överlopps jord tas bort. Bland jorden finns byggrester och söndriga föremål från flera århundraden. På området kan dessutom finnas kvarlevor från tiden före Åbo brand. Syftet med den arkeologiska övervakningen är att följa upp källarens jordfynd, ifall där skulle finnas hela föremål. Strukturer som kommer fram från utgrävningen dokumenteras och föremålsfynd tas till vara.

Byggnaden som pålas tilltalas som Konsulinnan och den blev klar under 1820- och 30-talet. Byggnaden har utvidgats flera gånger under åren 1878, 1895 och 1940. Det är frågan om ett byggnads- och kulturhistoriskt värdefullt objekt, på en betydande plats. Byggnaden hörde till Rettigs släkt från och med 1848, och har namngivits Konsulinnan efter sin sista invånare, konsulns änka, Anna von Rettig. Nuförtiden är byggnaden i kontorsbruk.

Arkeologens fynd ställs ut under sommaren

Fynden som görs i utgrävningarna ställs som vanligt ut i Aboa Vetus & Ars Nova museets aula. Alla intressanta fynd som görs i jorden är nödvändigtvis inte väldigt gamla. Som bäst ställs sommarens första Arkeologens fynd, ut. Det är en produkt från Rettigs tobaksfabrik som hittats i jorden: en cigarrettask av märket Time, som tillverkades för personalen på 1960-talet. För Time cigaretternas marknadsföring gjordes Laila Kinnunens svängande låt Time for a Time.

Tomtens historia når hundratals år bak i historien

Innan Konsulinnan har man antagligen bott på området redan på 1300-talet. De första dokumenteringarna om tomtens invånare har gjorts först på 1600-talet.  När det trettioåriga kriget begicks i Tyskland (1618-1648), flyttade en hel del tyska borgare till Åbo. Områdets första kända invånare var av släkterna Rancken och Plagman. Fram till 1600-talet har Konsulinnans område varit delat i två tomter och mellan dem gick en kort gränd. Under Stora ofreden (1700-1721), ödelagdes båda tomterna och vem som har bott där eller vad de har använts för, finns det inga bevis av. Efter Stora ofreden har bland annat två professorer från Åbo Akademi bott på tomten.

På området gjordes en provgrävning år 2014, och då man hittade en sträcka gammal gränd som varit markerad i gamla kartor, ryska pengar från Stora ofreden och en sigillring från 1600-talet. Sommaren kommer att avslöja vad som hittas under jorden!

Siiri-Tuomenoja-ja-Kim-Krappala-Konsulinnan-kaivauksilla-kesällä-2016
Arkeologerna Siiri Tuomenoja och Kim Krappala. Foto: Jari Nieminen / Aboa Vetus & Ars Nova